Historien om Kapsylen

Kulturhuset Kapsylen ryms i en vacker gammal tegelbyggnad på Tjärhovsgatan 44 är ett unikt hus i Stockholm där ca 70 kulturarbetare arbetar med egna och gemensamma projekt.

1976 flyttade ett gäng konstnärer och arkitekter in i den gamla Kapsylfabriken på Södermalm. De hade gemensamt genomfört utställningen ”Ararat” på Moderna Museet.

Om huset

1900 Den gamla kapsylfabriken
på Tjärhovsgatan 44-46 står kvar. Det var år 1900 som Svenska Kapsylfabriken AB kunde flytta in i den nya röda tegelbyggnaden. Härarbetade kvinnor och män med att tillverka och måla kapsyler och staniolpapper att säljas till vinhandlare och senare monopolet. På fredagen var det lön och framför kassörskan köade anställda med varsin plåtburk, som lönen lades i. De bockade och neg.

1966 Kapsylfabriken i förändring
Senare tillverkades här tenntuber och ännu senare tuber i plast. Så småningom började andra småindustrier hyra in sig i huset och 1966 var det slut med tillverkning i Kapsylfabrikens regi. Nu förvaltade bolaget bara fastigheten och hyrde ut lokaler.

1975 Huset såldes
Huset köptes av Hans Olof Jarnhammar.

Läs mer om kapsylens historia genom att klicka på länkarna här under.

Kapsylen från ovan

Helikopterbilder tagna av Per Kristiansen.

Bildkavalkad

En härlig blandning från förr från olika år.

Föreningsmöten

Så här kan det se ut när vi har föreningsmöten!
Alla medlemmar träffas ca. 4 gånger om året och diskuterar viktiga frågor. Ett möte brukar i allmänhet ta upp ett par viktiga frågor som alla i huset bör vara med om att besluta i. Det kan vara allt från reparationer, budget till fest och utsmyckningar på gården.

Städdagar

Bilder från våra årliga vår och höststäddagar.
Det blir rensning av brunnar, städning av gården, trappuppgångar och vår gemensamma lokal "Kalypso". Alla i Kapsylen hjälper till. Matlaget förbereder lunchen dagen innan. Det ser vi fram emot efter allt jobb.

1976 ARARAT-utställningen

Kapsylen ekonomisk förening bildas i samband med utställningen ARARAT.
Föreningen Kapsylens historia börjar med arbetet inför Ararat-utställningen på Moderna Museet. Flera fria grupper som deltog i detta stora ekologiska projekt uppmuntrades av det tvärfackliga samarbetet. De skrev, ritade, byggde, snickrade och spelade tillsammans.

Många grupper och individer som senare skulle bilda Kapsyeln ekonomisk förening arbetade med Araratutställningen på Moderna Museet (lågenergi, konst och arkitektur). När detta var klart fanns ett starkt behov att fortsätta arbeta tillsammans.

Vi började arbeta och hyrde lokaler i en gammal kapsylfabrik på Söder i Stockholm. För att kunna fortsätt tillsammans efter de två första åren blev den ekonomiska föreningen Kapsylen tvungen att köpa fabriksbyggnaden för att säkra gemensamma arbetslokaler. Och med gemensamma tillgångar lyckades vi skrapa ihop pengarna; ett otroligt arbete sattes i gång.

Om utställningen
1976, tog "ARARAT" utställningen Moderna Museet, i anspråk, både ute och inne i en tidstypisk alternativ tappning. Utställningen blev en verklig tankeväckare på miljöområdet, med fokusering på återvinning, småskalig produktion, överblickbara demokratiska processer, alternativ energi och byggande, ekologisk odling, kollektivtrafik i linje med i 60-talets experiment med konst och teknologi. Allt skedde i en mycket stimulerande och lärorik process, med stormöten; ansvarsfördelning och en optimism som stimulerade till orädsla för tuffa arbetsinsatser. Det blev till en mycket betydelsfull mötesplats för besökare, inbjudna föreläsare och 14 aktörer, som arbetade där och hela tiden, med att utveckla mötesplatsen.

Det var en utställning som visade på småskalig teknik, återanvändning och ekologiska alternativ i en humoristisk och tankeväckande form. Här producerades bland mycket annat metangas av elefantspillning från Skansen, gas som värmde drivbänkar och kokade ägg. Det var ett mycket bra exempel på ett pedagogiskt experiment, över alla gränser och åldrar. Föreningen mellan praktiskt arbete, teori, beslutsprocess och den begränsade tiden för projektet, skapade ett vitalt, lustfyllt kunskapsutbyte för alla inblandade. En mycket vacker, fysiskt förgänglig process, som lämnar starka minnen.

Andan som präglade Araratutställningen är utgångspunkten för stadgarna för Kapsylen ekonomsk förening.

1978 Artikel Form (6/78)

"Ett hus för gemensamt arbete "
Artikel i tidskriften Form (6/78)
Se sidor från artikeln genom att klicka på bilderna.

1978 Huset köps

En gemensam ekonomi byggdes upp, den ekonomiska föreningen Kapsylen bildades och på hösten 1978 köptes hela fastigheten av föreningen.

1981 Praktiktiden

Arbetshelger
Taket läcker- Vi måste laga taket
Borstar, skrapor och färg måste köpas in
Livlinor anskaffas
Middagar lagas
etc etc

Stormöte
Stormöte. Vi bestämmer att börja redan följande helg, det är bråttom innan höststormarna sätter in…och gruppgränserna utplånas, vi blir tvugna att jobba tillsammans. Smågrupper bildas för att det finns ett behov, och de läggs ner när de inte längre har någon funktion.

Gemensam skötsel
Vi har skapat en kollektiv arbetssituation, där utrustning, maskiner och erfarenheter kan användas av många. Alla reparationer sker med hjälp av de kunskaper som finns i huset: snickare, arkitekter, formgivare m fl.

Barnen
Många av oss som arbetar på Kapsylen har barn. På Kapsylen får de möjlighet att se många olika slags arbeten, de kan ta del i arbetet och fylla en funktion i ett större sammanhang i en levande miljö.

Boende
I Kapsylen finns också några bostäder, där ett par av föreningens medlemmar bor och även kapsylfabrikens dotter.

1983 Kulturreportage SVT2

Kapsylen ett arbetskollektiv och en fristad för konstnärligt arbete.

Foto Lisa Hagstrand, Ljud Jan Pariola, El Ulf Lyrenäs
Klippning Lena Magnusson, Irena Larsson
Ljussättning Christer Lundgren
Mixning Thomas Rossgård
Musik Jorcirkus och Ing-Marie Fried
Producent Christer Höglund.

Del 2

Del 3

1986 Artikel DN-På Stan

Det sjuder av liv i den gamla kapsylfabriken.

2008 Boken om Kapsylen

- 30 år av kamp, kultur & kärlek i ett rött tegelhus

”… man skulle aldrig tacka ja till uppdrag från NK eller Ikea. Sådana alternativa sätt att tänka var så självklara, att man stod för något. Det kan jag faktiskt sakna idag.”

Kärsti Stiege

”Det var som en liten ficka vi gled ner i, ett sista motståndsnäste, där satt dom, punkjävlarna och försökte överleva stans tilltagande kommersialisering och Carolas stormvindar.”

Stefan Sundström

En skildring av en unik gammal kapsylfabrik på Södermalm som några arkitekter och konstnärer från alternativrörelsen lyckades köpa 1978. Resultatet blev ett ovanligt fritt och levande kulturhus med teater, musik, poesi, konsthantverk, tryckeri, bokförlag, ateljéer och utställningar. Kapsylen har nu blomstrat i trettio år, vilket gör detta kollektiva experiment ovanligt lyckat. Boken beskriver tre dynamiska årtionden med huset som en spegel mot samhällsutvecklingen.

Journalisten Karine Mannerfelt - medlem i Kapsylen - berättar i boken om tre dynamiska årtionden med Kapsylen som en spegel mot samhällsutvecklingen. Både proggen och punken frodades i huset och man startade matlag, satte upp solfångare, startade dagis och musiken flödade från det numera legendariska Kafé 44. Här berättas om hur det gick till att rädda ett stort hus i Stockholms innerstad undan utförsäljning och exploatering och vilka problem kooperativet har fått handskas med under åren.

Texten varvas med ett fyrtiotal intervjuer med bland andra Stefan Sundström, Stig Vig, Kajsa Grytt, Nina Lekander, Eldkvarn, Weeping Willows, Marika Lagerkrantz, Ella Lemhagen och My Holmsten.

Boken är rikt illustrerad med närmare tvåhundra foton av Micke Berg, Kärsti Stiege, Jeanette Andersson, Tove Falk-Olsson, Agnaldo Maciel, Robert Ekegren med flera.

–––––––—

Boken kan köpas förmånligt på Kapsylens bokhandel

Kartago Förlag
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 200811
Antal sidor: 202
ISBN10: 9186003194
ISBN13: 9789186003197

Boken är producerad av projektledare/skribent Tina Pettersson, formgivare Karin Roberts, textförfattare Karine Mannerfelt; alla medlemmar i Kapsylen.

2008 Kapsylen firar 30 år

Kapsylen 1976-2006

Kapsylen firar 30 år med en Jubileumsfestival!
lördagen 11 november kl. 12-17
för alla intresserade, barn som vuxna.
Samtidigt har vi realase av den nya boken om Kapsylen.

Vi öppnar upp hela vårt fantastiska hus och visar delar av vår verksamhet.
Det blir utställning med bland andra fotograferna Micke Berg och Nils Claesson, föreställningen ”En resa i maskernas värld”, vedeldat soppkök för frusna själar, virka din egen mobilvärmare i virkworkshop, Kajsa Grytt, punklegenden Johan Johansson från ”Strindbergs”, nostalgifilmer du inte vill missa (och kanske är med i), öppen repetition med medlemmar från Club Killers och Weeping Willows, försäljning av Jord och Frihets coola produkter, möt nya världar i Glimpse konstautomat, hembakt i café Kalypso, se konst och bli guidad på Studio 44, plåta dej i fotoautomat à la 70-tal, vinn en timmas exklusiv äktenskapsrådgivning med Stefan Sundström i Kapsylens lotteri och mycket mera…

En massiv bildkavalkad från festen i novembermörkret. Se alla bilder här.
Bilderna är tagna av Fotograf Owe Frid.

2008 SVT abc nyheterna

I samband med Kapsylens 30-års jubileum visas ett reportage på SVT abc nyheterna

2011 Ett filmreportage

En poetisk skildring av vårt hus som visades på Al Sharqiya TV Channel.

Reportaget gjordes av Ammar Saad och Hayder Munjy.
Tack för er fina skildring!

2014 Kapsylenfest

Den stora Kapsylenfesten med tema TID.
Fotografierna är tagna av olika personer under festen.

2015 Kapsylenfest

Igår hade vi på ‪‎kapsylen‬ årets roligaste fest igen. Allt hände, överallt, samt i lite mindre skala. Ska det va en extra scen, ska den vara på lekstugan etc. birgitbidder trakterar dock gärna scener som lekstugor och fick ett hav av lekande människor att leka med öronen. Tack

2016 Artikel ETC - Unikt kulturhus hotas av nybygge

Artikel skriven av Gustav Gelin, Publicerad 2016-11-22 ETC
http://stockholm.etc.se/inrikes/unikt-kulturhus-hotas-av-nybygge?sida=1

Unikt kulturhus hotas av nybygge

I nästan 40 år har kollektivhuset Kapsylen varit en frizon för kreativitet, kultur och kamp i ett alltmer likriktat Stockholm. Nu hotas verksamheten av ett nybygge tvärsöver gatan.

"Jag är oerhört orolig, säger konstnären Sara Casten Carlberg", som har varit på Kapsylen i 27 år.

I en röd tegelbyggnad längst bort på Tjärhovsgatan på östra Södermalm ligger Kapsylen. Huset har sedan 1978 ägts kollektivt av föreningens medlemmar. Här samsas kulturarbetare och hantverkare med föräldrakooperativ förskola och kafé.

Nadja Labbart har Kapsylen i blodet.

– Jag gick på förskolan Korken här, i den allra första årskullen när det var nytt på 80-talet. Sedan började jag jobba där efter gymnasiet också. Och nu står jag här, säger hon bakom disken nere på Kafé 44 där Nadja är en av de ansvariga numera.

Kaféet är kärnan för den utåtriktade verksamheten i Kapsylen-huset. Där serverar Nadja och hennes kolleger vegansk mat och billigt kaffe till drösvis med ungdomar och vuxna nästan varje dag i veckan. På tisdags- och torsdagskvällar ordnas det konserter inne på den lilla scenen, där alla från Kent, Petter och Bob hund till The Hives, Latin kings, Stefan Sundström och Weeping willows har gjort tidiga spelningar. Där hålls även populära ljudtekniker-utbildningar.

– Jag har sett många som har börjat här och som i dag är ljudtekniker på stora ställen i stan eller turnerar världen runt med stora band, säger Nadja.

Mycket mer än Kafé 44

Betydelsen av Kafé 44 går inte att underskatta. Men Kapsylenhuset är väldigt mycket mer än så. På våningarna ovanför, och i källaren under, kryllar det av kreativitet och visioner. Här trängs konstnärer, keramiker, fotografer, frilansjournalister, arkitekter, musiker, författare, hantverkare, filmare och översättare. Totalt är 19 olika grupper och uppåt 100 personer knutna till Kapsylen i direkt form. Sedan tillkommer alla de tusentals besökare som kommer för att äta, fika eller kolla på konserter och konstutställningar.

– Allt med det här huset är unikt, säger Nadja Labbart.

"Minskar mångfalden på söder"

Men efter snart 40 år av kultur, kollektivägande och kamp hotas nu husets överlevnad. På parkeringsplatsen mittemot Kapsylen planeras det att bygga ett nytt hus på sex våningar med omväxlande kontor och bostäder, samt butiker i bottenplan. Dessutom ska det befintliga huset byggas till. Den fastighet som i dag fortfarande kallas Söders hantverkshus, trots att de flesta mindre hantverkarföretag har flyttat ut successivt i och med hyreshöjningarna, och efter att detaljplanen har ändrats från att innehålla småindustrier till kontor.

– Vi tycker att den här utvecklingen är jättetragisk eftersom det minskar mångfalden på Söder i stort, säger Per Liedner, arkitekt som har varit med sedan starten av Kapsylen 1978.

– Det är en gentrifieringsprocess. Hela det här området förändras snabbt, säger Balsam Hellström, som jobbar med film i ett av -Kapsylens frilanskontor.

Konkret hotas Kapsylens verksamheter av dels själva bygget i sig. Störande ljud, bråte och byggställningar som riskerar att blockera entrén till kaféet, störa förskolan och försvåra för transporter av allt från livsmedel till material för alla olika verksamheter i huset. Och dels av det nybyggda huset som kommer att skymma det så viktiga ljuset för alla konstnärer och fotografer som har sina ateljéer i huset.

– Det är mycket svårare att arbeta när det är för mörkt ute. Det är en helt annan sak att arbeta under lysrörsbelysning, det blir sterilt och inte alls lika bra, säger keramikern Eva Larsson, som sitter och skulpterar figurer som ska skickas till en konstbiennal i Jakarta.

– Ett av skälen till att vi köpte huset på 70-talet var att det var så fint ljus för våra ateljéer. Det här påverkar verksamheten drastiskt, säger Per Liedner.

Kan förstå oron

Oron är befogad, enligt Elena Kakavandi, planhandledare på Stadsbyggnadskontoret.

– Ja, himmelsljuset kommer säkerligen att begränsas eftersom huset ligger på andra sidan av gatan. Jag kan förstå deras oro på den punkten. En gata har två sidor, säger hon.

Dessutom är personalen på Kafé 44 rädd för att deras konsertverksamhet ska få de nya bostadsrättsägarna att klaga.

– De kommer att bli störda. Det har vi ju sett på ett antal andra ställen i stan, som har tvingats stänga efter att en eller par grannar har klagat. Scenverksamheten är ju det som de flesta känner till här. Det finns nästan inga andra spelställen som är tillgängliga för folk under 18 år, eftersom alla vill tjäna pengar på alkoholförsäljning. Här är det alkoholfritt och du kan få se flera band i veckan för runt 50-lappen. Här är alla välkomna och kan vara sig själva, säger Nadja Labbart.

Räcker att en granne klagar

– Det drabbar oss jättehårt. Det räcker ju med att en granne klagar så är det kört för verksamheten, säger Per Liedner.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Enligt Elena Kakavandi på Stadsbyggnadskontoret är det svårt att ta hänsyn till musik på hög volym i en detaljplan.

– En detaljplan hanterar inte ljudstörningar och den typen av olägenheter, det gör miljöbalken. Och vi vet ännu inte om det kommer att bli bostäder eller kontor i den nya fastigheten. Inget är bestämt än, det är SKL som är fastighetsägare och det är inte heller något som hanteras i detaljplanen. Så det är väldigt svårt att säga något nu om  eventuella ljudstörningar, säger Kakavandi.
"Det är oerhört otäckt"

I en soffa i det gemensamma samlingsrummet på tredje våningen av Kapsylen-huset sitter konstnären Sara Casten Carlberg och översättaren Cecilia Franklin. De har båda varit på Kapsylen mer eller mindre sedan starten på 70-talet och är oroade för vad som ska hända med deras älskade hus.

– Det är oerhört otäckt, säger Sara Casten Carlberg.

Tillsammans formerar ”kapsyliterna” ett motstånd. De har skrivit brev till och varit på besök hos Stadbyggnadskontoret. Och de försöker göra vad de kan för att påverka byggplanerna.

– Vi finns ju här. Vi är faktiskt också husägare här. Men de säger i stort sett bara att de inte är intresserade av vår kultur, säger Sara Casten Carlberg.

– De hör vad vi säger, men de lyssnar inte, säger Nadja Labbart.

– Det här huset har betytt så mycket för så många genom åren. Ibland när jag har jobbat sent en tisdagskväll och går härifrån så är det lång kö utanför kaféet av ungdomar som ska in och se konsert. Det är något unikt, säger Cecilia Franklin.

– Vi är sjukt stolta över huset och oerhört oroliga över vad som ska hända. Det är så girigt, med den här hårda exploateringen av varenda tom yta i staden, säger Sara Casten Carlberg.

I början av december ska ärendet tas upp i Stadsbyggnadsnämnden. Om ett bygglov antas då har Kapsylen och övriga som har gett synpunkter rätt att överklaga beslutet.

2016 Kapsylenfest

Årets tema gränser-gränslöshet. Partytime på Kapsylen med 10 barer och musiken som flödar, tack vare alla underbara i detta fantastiska hus.  Drömmar om en kärleksfull fest-och den är sann! Igår skimrade Kapsylen lite extra!

2016 Kapsylens Kulturdagar

Kapsylens kulturdagar + Fringe

Nu öppnar vi upp Kapsylen några dagar för att visa allt vi håller på med.
5, 6, 7 okt. 15.00 - 22.00

Öppna ateljéer, konst, samtal, debatter, musik mm
Våra vänner på Stockholm Fringe Festival (STOFF) deltar med delar ur sitt program.

Kom förbi o hälsa på! Fri entré

Mer info och program finns på vår Facebook
 https://www.facebook.com/events/188288958265430

2017 Artikel om Kapsylen i tidningen Stockholms fria

Frihetligt kulturnav fyller 40

Publicerad: torsdag 19 oktober 2017, 10:40

Direktdemokrati och självförvaltning har rått på Kapsylen sedan starten för 40 år sedan.
I lördags firade hundratals besökare 40-årsjubilerande Kapsylen, en tidigare kapsylfabrik i rött tegel byggd år 1900 på Tjärhovsgatan. Kön ringlade sig lång utanför redan vid niotiden och kvällen bjöd på livemusik, dj på…

Läs mer: http://www.stockholmsfria.se/artikel/131268

2017 Kapsylenfest

Fantastisk fest i fantastiskt hus igår! Tack alla kapsyliter och festfolk (kapsyler).

Video på hela festcermonin vid 12-slaget.